En vampyrflickas bekännelser

Claudia's Story är berättelsen om barnvampyren Claudia från Anne Rices bok Interview with the Vampire, anpassad och tecknad av Ashley Marie Witter. I originalboken är Claudia en minnesvärd om än kortlivad figur, den lilla flickan som för evigt är fången i ett barns kropp. Mänskliga känslor ligger långt ifrån henne, för det korta liv hon haft bleknar snart liksom minnena av hur det var att leva bland riktiga människor. Men allteftersom åren går växer hon upp rent intellektuellt, problemet är bara att omgivningen inte kan se henne som något annat än en liten flicka. Det gäller i hög grad även vampyrerna Louis och Lestat, som hon lever med.

 Boken berättas ur Claudias perspektiv, och skall alltså vara hennes egen version av det som händer. Problemet är bara att jag tycker att den ligger alldeles för nära Interview with the Vampire både som bok och filmen från 1994 med Brad Pitt och Tom Cruise i huvudrollen. Det blir snarare ett utsnitt ur bok och film, med fokus på Claudia, inte hennes egen syn på sitt liv som vampyr. Av detta följer också att det känns litet konstigt när Claudias anklagar andra, inklusive vampyren Louis, för att de inte förstår att hon förändrats med åren även om hennes kropp är densamma. Om Louis berättelse om henne i Interview with the Vampire är exakt samma som hennes egen (inklusive just detta att hon mår dåligt över att ses som ett barn fastän hon är typ 70 år gammal), då har han väl fattat ganska bra hur allt ligger till? Jag tycker det är synd att det inte finns plats för Claudia att utvecklas som karaktär, för faktum är att hon boken igenom framstår som docksöt och ganska barnslig. Tvärtom mot hur man borde uppfatta henne alltså, eftersom handlingen berättas av henne själv.

Claudia's Story är en vacker bok, där bilderna går helt i sepiafärger – förutom när blod förekommer, det är realistiskt rött och står i stark kontrast till de övriga milda och bleka färgerna. Det är snyggt och effektfullt, men om jag får fortsätta att ha en surmulen attityd så tycker jag faktiskt att det där med det skarpt röda blodet hinner bli rätt uttjatat innan boken är slut.

Är då alls Claudia's Story värd att bry sig om? Jo då, visst är den det. Har man aldrig läst Anne Rice får man kanske litet svårt att hänga med i persongalleriet, men kan nog ändå tycka att det är en intressant och vackert berättad bok. Den som är besatt av Vampire Cronicles och inte kan få nog (sådant händer – been there, done that), kan säkert tycka att det är en underbar bok att läsa. Mellankategorin, alltså helt normala läsare av Anne Rices vampyrböcker, tror jag däremot kommer bli besvikna just därför att de förväntar sig något utöver det som de redan känner till sedan förut. Det får man inte i den här boken.