Bästa böckerna under 2013

Som sagts många gånger förut här på bloggen har 2013 varit ett helt sjukt bra år när det gäller bokutgivning. Inte minst har ett antal riktigt tunga namn kommit med nya böcker och förväntningarna har tidvis legat på närmast ohälsosamt höga nivåer. Men åtminstone när det gäller de böcker som jag peppat mest för är det bara att konstatera: på det stora hela har de här författarna levererat, med besked.

När det då är dags att se bakåt och plocka ut favoriterna i det gångna årets utgivning är det därför på sätt och vis inte enkelt att välja, för de tänkbara kandidaterna är så många. Samtidigt vet den som följer den här bloggen att det finns några som jag fastnat mer för än andra och som verkligen förtjänat sina hedersplatser i min bokhylla. Särskilt svårt att tippa vilka böcker som kommer att nämnas nedan är det inte egentligen. Alltså, årets bästa böcker 2013 är enligt min mening följande:

Årets bästa bok: NOS4A2 av Joe Hill 
Det här var verkligen inte ett svårt val. Visst har det kommit många bra böcker under året, men det finns en som jag verkligen tokälskat: NOS4A2. Mörker, skräck och en storslaget galen historia ... det är vägen till mitt hjärta för en bok! Nej, det var inte någon slump att jag kommit tillbaka till den många gånger här på bloggen och att det var den jag citerade ur på julafton (även om jultemat har något att göra med just den saken).

Käraste återkomsten: The Goldfinch av Donna Tartt
Självklart måste The Goldfinch också få vara med bland årets bästa. Visserligen var inte Donna Tartts förra bok riktigt i min smak, men det var ändå omöjligt att inte hoppas på något riktigt bra av författaren till en av de böcker som jag älskat mest någonsin. Men The Goldfinch är inte någon ny The Secret History, utan mycket mer än så. Varenda ord in den här tegelstenen känns perfekt avvägt, varenda mening kan läsas om och om igen för att de alla är så välkomponerade och innehållsrika. The Goldfinch är kvalitet in i minsta bisats (och bisatserna är många!).

Bästa svenska bok: Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
Återigen ett helt givet val. En värdig avslutning på en trilogi som tillhör de bättre jag läst på svenska på många år, sorgligt bara att det nu inte finns fler delar att se fram emot...

Bästa serie: Locke & Key av Joe Hill och Gabriel Rodriguez
Se där, Joe Hill dyker upp i ännu en kategori! Men så är Locke & Key en av de bästa serierna just nu. Jag har under året läst alla delar som än så länge getts ut (den femte kom i somras, den sjätte och sista förhoppningsvis snart).

Bästa fackbok: Expeditionen – Min kärlekshistoria av Bea Uusma
Det kan kanske tyckas litet konstigt att ha med kategorin bästa fackbok eftersom jag bara skrivit om en enda sådan under året. Den här bloggen tar ju normalt inte upp fackböcker alls, även om en och annan av olika anledningar kan smita med ibland. Av jobbmässiga skäl läser jag dock mycket framför allt inom ämnet historia, så jag har både bra koll på vad som ges ut och är van att både läsa och recensera sådana böcker. Expeditionen valde jag att skriva om på bloggen för att det var en så fantastisk bok, den gick ju bara inte att sluta läsa! Det här är en bok som andas oändligt mycket kärlek till sitt ämne, samtidigt som den är välskriven och fylld med bilder, utdrag ur källor och annat material som man kan bli sittande med hur länge som helst.

Förutom de ovan nämnda böckerna har det också kommit många andra under 2013 som är riktigt läsvärda. Bland alla tänkbara bubblare vill jag särskilt nämna The ocean at the end of the lane av Neil Gaiman, Wool av Hugh Howey (med reservation för att den kanske kom redan 2012?), Joyland av Stephen King, An inquiry into love and death av Simone St James, Six Years av Harlan Coben, Den mörka staden av Carrie Ryan och Doktor Joseph av Andreas Roman. Men utöver dem finns det också väldigt många andra att välja på, vilket gör att 2013 helt enkelt kan utnämnas till det bästa bokåret på länge.

Vågar vi hoppas att 2014 för med sig lika mycket intressanta böcker? Det finns tecken som tyder på det, mer nyheter om nästa år kommer inom kort. Men då uppstår också den inte minst lika viktiga följdfrågan: när skall jag egentligen ha tid att läsa allting? Va?

Äntligen Nyckeln

Om Nyckeln finns ingenting mer att säga än: LÄS! Eftersom du redan vet hur bra Cirkeln och Eld var är det lätt att förstå vad du har att vänta av den sista delen i trilogin. Det hela fortsätter nämligen på samma engagerande och spännande sätt som i de tidigare två böckerna, precis så som man vill att det skall göra.

Och om du inte har tagit dig an Engelsforsböckerna ännu ... vad väntar du på? Slösa inte din tid på annat, se till att börja läsa på en gång istället! Var dessutom glad åt att du kan kasta dig direkt över nästa så fort du är klar med en bok. Vi andra som betade av dem i den takt de gavs ut fick plågas länge i väntan på att en ny del skulle komma ut.

Och nu är det slut, en trilogi har som bekant bara tre delar (om man inte heter Douglas Adams, vill säga). Visst känns det tråkigt att komma till sista sidan av Nyckeln och veta att Engelsfors och de här människorna som vi kommit att tycka om så mycket, dem kommer vi inte att få läsa mer om. Samtidigt är det här absolut ett värdigt slut på en trilogi som håller hela vägen igenom. För det gör den. Det är klart att man kan ifrågasätta om det var rätt slut, den saken tål verkligen att fundera över. Fast det är ju också ett tecken på kvalitet att man gärna vill diskutera en bok och klura över en massa "tänk om". Inte minst som ett sätt att förlänga läsupplevelsen är Nyckeln en bok att behålla i tankarna länge efter att man avslutat den.

Men seså, börja läs nu. Nyckeln är på över 800 sidor, du har en del att göra!

Den officiella Nyckelhelgen

Dagens obligatoriska bild är givetvis av Nyckeln, som äntligen, äntligen släpps idag. Min impulskontroll när det gäller böcker är som bekant helt obefintlig, så jag var bara tvungen att införskaffa ett exemplar vid första möjliga tillfälle. Inte ens chans att jag skulle vänta, vadå -- en hel dag? Nej, jag begav mig sent igår kväll till Sf-bokhandeln som hade midnattsboksläpp med författarsignering. Det var verkligen inte bara jag som var ute i samma ärende, utan kön ringlade lång redan innan de öppnade. I alla fall är jag nu lycklig ägare till Nyckeln, och en rejält tjock sak är det. Ett eget säte på tunnelbanan för boken på hemvägen kändes inte alls fel, som framgår av bilden.

Och nu är det också dags att börja läsa, för inte kan det väl finnas något annat som är viktigare just nu?. Så fort den här dagen på jobbet är avklarad börjar Den Officiella Nyckelhelgen. Trevlig läsning allihopa!

Trailerfredag

Mycket bra böcker skall komma ut under hösten, och det är ju en evig väntan innan man får chansen att lägga vantarna på dem. Och sedan är ju problemet att när böckerna väl kommit måste det finnas tid att läsa dem. Ack ja, så besvärligt allt kan vara... Hur som helst, ett sätt att öka peppen ännu mer är att titta på boktrailers. Här är några exempel på trailers för en mycket efterlängtad bok och tre alldeles nyutkomna som jag verkligen vill hinna läsa så snart som möjligt.

Den 15 november kommer ä-n-t-l-i-g-e-n Nyckeln, och nu finns det också en boktrailer.



Doctor Sleep, Stephen Kings senaste, har ingen som läser den här bloggen kunnat undgå eftersom jag tjatat om den oändligt mycket. Boktrailern tar sin utgångspunkt i det som Kingen vet att vi är som allra mest rädda för ... badrummet.



En annan trailer som sätter stämningen på ett lagom ruggigt sätt är den till The Coldest Girl in Coldtown, alltså Holly Blacks nya YA-vampyrbok.



The Bone Season av Samantha Shannon har precis kommit på svenska med titeln Drömgångare och handlar om människor med paranormala förmågor som jagas i en dystopisk framtid. Jag håller på och läser den nu, en recension kommer inom kort. Tills dess får ni titta på trailern.

Man kan aldrig få nog av Engelsfors

Engelsfors är garanterat inte en plats där jag skulle vilja bosätta mig. Jag fick min beskärda del av gudsförgätna hålor i Bergslagen när jag växte upp, och vet i likhet med de utvalda hur hemska sådana platser kan vara. Ja, förlåt då alla som har charmiga små sommarstugor mitt i den fina skogen, men att tillbringa sin barndom på en sådan plats är själsdödande av stora mått. Det är hindrar dock inte att hundratals (tusentals?) entusiastiska ungdomar strömmat till de auditions som nu i dagarna hålls inför Cirkeln-filmen. Många verkar det vara som kan se sig själva som någon av de utvalda. Fast det är klart, bara för att de är med i filmen behöver de ju inte bosätta sig i Engelsfors...

Ett reportage från radions P4 om torsdagens audition i Stockholm kan man höra här:



Men det är inte slut på nyheterna än, för nu har det också blivit klart när Nyckeln kommer ut. Den 15 november kan man äntligen lägga tassarna på den sista delen i trilogin. Även om man väldigt gärna vill veta vad som händer med de utvalda så känns det naturligtvis också litet sorgligt att det hela faktiskt tar slut här. Enligt uppgift är dock Nyckeln en riktig tegelsten på över 900 sidor, så det kommer i alla fall ta en stund att läsa den. Och med datumet klart blir det till att planera kalendern. För man måste ju ha tid att kasta sig över den här boken direkt, inte sant?

Dessutom finns det ju faktiskt också nya saker att hoppas på efter Nyckeln. En sådan att se fram emot är att Mats Strandberg har planer på att skriva en skräckroman, som skall ges ut av Norstedts. Det kommer alltid mer böcker, med andra ord. Det blir nog bra det här.

Engelsfors blir film! Yay!

Efter månaders peppning kom så Berättelser från Engelsfors, men knappt har man hunnit lära känna de utvalda i serieform förrän nya både oväntade och glädjande nyheter damp ned. Som alla säkert hört är det återigen på gång med en filmatisering av Cirkeln (eller kanske alla böckerna? *blink-blink*). Man kan alltså sluta oroa sig för att vi aldrig mer kommer få något mer från gamla kära Engelsfors efter att Nyckeln har kommit ut! Det känns sååå betryggande...  

Den som vill höra mer om nyblivne filmbolagsbossen Ludvig Andersson och hans syn på Cirkeln-filmen kan lyssna på den här intervjun som sändes i P3 i förmiddags:

Berättelser från Engelsfors

På baksidan av Berättelser från Engelsfors står det: "För alla som läst Cirkeln och Eld och vill ha mer." Just precis så är det, vilket både är det som är bra med den här boken och som gör den problematisk. Otroligt bra är att alla som verkligen längtar efter att få läsa mer om de utvalda och allt mystiskt som händer i Engelsfors får en underbart trevlig seriebok som fyller ut luckor i böckerna och ger extra information om personer som bara skymtat förbi i handlingen. Den som inte har läst Cirkeln och Eld har dock inte särskilt mycket att hämta här. Berättelser från Engelsfors består av åtta episoder där inte egentligen någon av dem går att begripa för den som inte är välbekant både med persongalleriet och handlingen i böckerna. Flera av dem är också rätt fragmentariska så tillvida att man inte får någon inledande förklaring till vad det är som händer eller vilka de inblandade personerna är.

Men nu har jag ju läst Cirkeln och Eld och det förutsätter jag att ni kära bloggläsare också har gjort, för det här är verkligen bra och engagerande böcker. Om någon till äventyrs inte skulle ha kommit sig för med att läsa ännu, sätt igång genast! När ni sedan drabbas av total abstinens i väntan på att den tredje och sista delen skall komma ut, då är Berättelser från Engelsfors alldeles utmärkt att ta till. Precis vad man behöver för att klara sig till hösten när Nyckeln kommer.

Hur fungerar då Engelsfors i serieversion? Jo, det är alldeles utmärkt. Det märks att det här är en genomarbetad produkt, verkligen inte något slarvigt ihopkommet. De tre tecknarna Kim W. Andersson, Karl  Johnsson och Lina Neidestam har i samarbete med författarna Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren lyckats skapa tecknade figurer som förmedlar den där särskilda Engelsforskänslan som finns i böckerna. Att det är tre tecknare betyder att det finns vissa olikheter inom boken, men det tycker jag absolut inte är något som stör. Jag gillar också att det är en bok med förhållandevis litet text, att det är bilderna som för handlingen framåt och sätter stämningen. Visst finns det dialog i boken, men i lagom mängd och väldigt välskrivet.

Men bäst av allt i boken är ändå Mona Månstråle, som är den berättare som binder samman de olika berättelserna. Det börjar med ett antal antal lagom sarkastiska kommentarer och ett Twin Peaksartat rött draperi, efter ett par sidor avslöjas att det är Mona som sitter redo med sina tarotkort. Redan där är jag fast!

Berättelser från Engelsfors – snart, snart, snart!

Nu är det inte många dagar kvar innan Berättelser från Engelsfors kommer, 20 mars närmar sig. Att det här kommer att bli otroligt bra har man kunnat förstå av de smakprov från boken som lagts ut bland annat på Cirkelns facebook-sida och som publicerats i Utopi magasin. Nu finns också en trailer, där allt ser precis så coolt och bra ut som vi vill att det skall göra. Och suverän musik! Det här blir bara bättre och bättre, inte minst för att snart är boken här!

Utopisk försmak av Engelsfors

Jag har litet svårt för serietidningar. Inte för att jag ogillar serier, utan för att man får så korta snuttar i tidningarna. Det är illa nog med serier i bokform, där det ändå kan vara så att en sammanhängande handling är uppdelad på flera böcker. Det är samma sak med tv-serier, där jag hellre väntar på att de skall släppas i en dvd-box än tittar på ett avsnitt i veckan när de sänds på tv. Jag vill ju kunna se många delar på en gång, inte få dem utspridda över flera månader.

Men när det gäller serietidningarna har jag nu i alla fall gjort ett undantag och skaffat mig en prenumeration på Utopi magasin. Dock bör det sägas att Utopi inte är någon serietidning i egentlig mening, för det är verkligen inte någon liten tunn blaska utan en otroligt snygg och gedigen sak. Där finns författarporträtt, nyheter och inte minst serier inom områden som skräck och fantasy. Och för att göra det hela ännu bättre får man i det senaste numret en försmak av Berättelser från Engelsfors. En hel serieepisod ur den kommande boken! Resten får man vänta på till den 20 mars, men att döma av det som man kan läsa här kommer det bli något riktigt bra...

Vårens böcker

Ett vårtecken så här före jul är att katalogen Vårens böcker utkommit. Förhandsryktena bland bokbloggarna har sagt att det inte är så mycket nya spännande böcker att vänta under början av 2013, så man får väl hoppas att katalogen skall dölja några hittills okända guldkorn. Efter en snabb genombläddring hittar jag två titlar som jag ser fram emot väldigt mycket, så helt och hållet kommer nog inte den dystra profetian att besannas.

I väntan på ett mer genomarbetat utlåtande kommer här alltså två snabba tips, som dock båda två är böcker som jag kände till sedan tidigare. Bara de här bägge gör att våren kommer bli något att se fram emot!

Den mörka staden av Carrie Ryan, som kommer i april. Det här är den tredje och sista delen i trilogin som inleddes med De vassa tändernas skog och De dödas strand. Enligt förhandsreklamen handlar boken om Annah som inte kan glömma sin sedan länge försvunna tvillingsyster. Den som läst tidigare delar förstår genast vad det här rör sig om och det låter som precis den fortsättning man vill ha efter den förra boken!

Berättelser från Engelsfors, serieboken med historier kring böckerna Cirkeln och Eld kommer också i april. Vissa teasers har redan släppts från den här boken, och de ser verkligen lovande ut!

Cirkeln finns överallt!

Jag kom nyss tillbaka från en resa till Prag som var trevlig på många olika sätt. Prag är en underbar stad, och en rolig sak är att det finns så väldigt mycket bokhandlar och antikvariat. På varenda gata, känns det som – bokhandelsdöden har definitivt inte nått Tjeckien, åtminstone tyckte inte jag att det verkade vara så. Jag kunde naturligtvis inte låta bli att gå in i några affärer, bara för att se vad de hade för böcker. Eftersom jag inte kan ett ord tjeckiska var det inte aktuellt att handla (fast det kunde ju ha funnits något intressant på engelska...), men man kan ändå få en uppfattning om vad det är som säljer. Och ser man på, det verkar som om tjeckerna läser ungefär samma saker som folk här hemma.

Cirkeln på tjeckiska alltså! Att döma av hur många exemplar de hade och hur framträdande plats i affären som de stod skyltade på, så verkar de här böckerna väcka stort intresse även i Prag. Hemskt roligt att se!

Goda nyheter för alla med Engelsfors-abstinens

Det allra sämsta med Cirkeln och Eld är ju att man måste vänta så länge innan den tredje delen (Nyckeln) kommer. Men nu verkar det som att det kommer något som innebär en liten lättnad för alla med Engelsfors-abstinens!

Jag är ju själv inte på bokmässan i år, men vissa nyheter därifrån har jag ändå uppsnappat. Eller rättare sagt, det är svårt att inte uppfatta vad som händer där med tanke på hur mycket som skrivs om bokmässan i media, på bloggar, på twitter och överallt annars. I alla fall: Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg har avslöjat att det finns ytterligare ett bokprojekt, nämligen en seriebok med titeln Berättelser från Engelsfors som kommer att släppas i april 2013. I den kommer man att få veta mer om vad de utvalda varit med om både före Cirkeln och efter Eld. På Sara Bergmark Elfgrens blogg utlovas att i den här nya boken kommer hemligheter att avslöjas och att där kommer finnas ledtrådar inför Nyckeln. Och så kan man se hur omslaget kommer att se ut, med tecknade versioner av alla de utvalda.

Man kan bara tacka och ta emot, det här låter väldigt spännande alltsammans. Men snälla Mats och Sara: kan ni inte skynda er att bli klara med Nyckeln snart!