Echoes – seriemördare i serieversion

Saker man ärver kan man ju vara mer eller mindre tacksam över. Brian, huvudpersonen i Echoes, har från sin far inte bara ärvt samma sorts besvärliga mentalsjukdom (schizofreni), utan också något mycket mer chockerande. Brian får nämligen ta över faderns samling av seriemördartroféer – en samling dockor som tillverkats av kroppsdelar från ett antal mördade flickor. Som om det inte vore illa nog fortsätter flickmorden även efter faderns död och nya läskiga dockor dyker upp. Brian, som har svårt att hantera sin sjukdom och plågas av de mest fasansfulla hallucinationer, börjar gripas av den fruktansvärda tanken att det är han själv som ligger bakom morden. Visserligen är han fullt medveten om att hemskheterna som förföljer honom kommer sig av sjukdomen, men samtidigt har han inte kontroll över sig själv.

Echoes är skriven av Josua Hale Fialkov och tecknad av Rahsan Ekedal. Boken har ett ganska enkelt men effektivt upplägg som helt enkelt är otroligt creepy. Ett par oväntade vändningar finns det dessutom i handlingen, som spär på det som redan är otäckt. Den här boken är rejält obehaglig, fast ändå utan att gräva ned sig i äckliga detaljer. Istället är den som en enda lång mardröm, där man följer huvudpersonen när han desperat försöker skilja ut vad som är verkligt och ta reda på vad det är som händer. För det här passar serieformen utmärkt, det fungerar verkligen att få se handlingen ur Brians förvirrade och skräckslagna perspektiv.

Och ta en titt på omslagsbilderna. Den ena föreställer boken med skyddsomslag på, där en docka tittar fram genom ett utskuret hål. Tar man av det får man istället en helfigursbild av dockan på pärmen. Efter att ha läst Echoes föredrar jag definitivt att ha omslaget på, och skulle nog gärna dessutom täcka över luckan som visar den hemska dockans leende...