Den sista utvägen

När hennes mamma dör i en bilolycka måste 15-åriga Julie flytta till sin moster som bor i en liten landsortshåla med det illavarslande namnet Vägsände. Det här visar sig dock inte bara vara ett ödsligt beläget samhälle mitt i skogen någonstans, det är också något konstigt både med platsen och med människorna som bor där. Att alla känner alla på en liten ort är väl helt normalt, men människorna där verkar veta litet väl mycket både om Julie och hennes mamma. Vad är det dessutom för konstigt som lurar i mörkret, som gör att både mostern och alla andra är så noga med att ingen får vistas ute efter att solen gått ned?

Den sista utvägen av Katarina Berg Johansson är en ungdomsbok av det slag som är väldigt vanligt nuförtiden. Tonåring tvingas flytta till en ny plats där mystiska saker försiggår. Vi har sett det många gånger förr, bland annat i den under våren aktuella Beautiful Creatures. Den sista utvägen är en svensk version på det här temat, och dessutom en mycket bra bok. Katarina Berg Johansson lyckas med ganska små medel bygga upp en mörk och otäck stämning där det läskiga hela tiden ligger i att man inte vet vad som lurar i mörkret. Man förstår att saker inte stämmer men  det är långt ifrån så enkelt som att stan är full av vampyrer eller att alla i släkten visar sig vara häxor. Författaren följer det väl beprövade konceptet "visa inte monstret", vilket verkligen är en styrka. Det blir inte blodigt och slafsigt, utan istället en smygande obehagskänsla som ökar hela tiden.

En sak som känns litet lustig är dock den totala frånvaron av moderna kommunikationer. Det finns inget internet, inga datorer eller mobiltelefoner, inte ens en tv som fungerar. Det sägs ingenting om vilken tid boken skall utspela sig i, men man får en känsla av att det skall föreställa nutid (det nämns också vissa årtal som pekar i den riktningen). Hade den varit skriven för ett par decennier sedan hade det här ju inte varit så konstigt, men den kom faktiskt förra året. Inte så att det egentligen gör boken sämre, och man förstår att det förenklar saker och ting i handlingen att det här inte finns. Men ändå, litet märkligt är det väl ändå med en bok om en tonårstjej som inte med ett ord kommenterar att hon saknar tillgång till en dator..?

Hur som helst: hade jag läst den här boken när jag gick i högstadiet skulle jag ha älskat varenda sida, det är jag säker på. Tack Lingonhjärta för att du tipsade om den!