Böcker jag önskar att jag inte hade läst

Veckans fråga på bokbloggsjerkan är Vilka böcker önskar du att du ännu inte hade läst?

Det är ju en fråga som kan tolkas på flera olika sätt, t.ex. som att det finns böcker som visade sig vara så tråkiga/dåliga att man önskar att tiden hade lagts på något annat istället. Fast när det gäller sådant är det väl bäst att helt enkelt förtränga böckerna, så att man inte dessutom slösar tid på att tänka på hur dåliga de var. 

En annan kategori är böcker som visserligen är bra, men som man efteråt inser var litet för otäcka för att man skall kunna sova bra på natten. Jag minns att jag läste Jyrtjyrkogården av Stephen King när jag gick i gymnasiet (vilket var i mitten av 1980-talet, så boken var rätt ny då). Den kändes just då som något jag borde ha låtit bli att läsa, trots att den var så spännande att jag inte kunde lägga den ifrån mig. Jag lärde mig dock inte något av den erfarenheten, utan när filmen kom ett par år senare gick jag naturligtvis och såg den på bio...

De flesta som svarat på frågan verkar ha tolkat den som att den gällt böcker som är så bra att man önskar att man kunde ha kvar upplevelsen att läsa dem första gången. Och även för mig finns det naturligtvis sådana böcker, även om jag inte riktigt brukar tänka på det sättet. Jag har så många olika favoritböcker att det inte finns någon speciell jag kan peka ut som att jag vill läsa för första gången igen. 

Ett specialfall är annars böcker som är delar i en serie och där det ibland kan kännas som att man borde ha väntat för att få läsa allihopa i ett sträck. Litet grann är det väl så med Cirkeln/Eld och deras tredje del, för att nämna ett exempel. Fast på sätt och vis hör det till läsupplevelsen att man får vänta på att få läsa slutet och därigenom hinner fundera litet extra länge på vad man tror kommer att hända.