Böcker

Böcker

onsdag 12 december 2012

Vänner av postapokalypsen, se hit!


När man är klar med the Passage, Hungerspelen och De vassa tändernas skog, vad läser man då? Jo, då läser man the Farm av Emily McMay. Att säga att den boken är en YA-variant av the Passage är väl inte helt korrekt, men inte helt fel heller. Upplägget i de bägge böckerna påminner om varandra, nämligen att ett virus som förvandlar människor till en slags vampyrmonster sprider sig över USA och att myndigheterna evakuerar ungdomar för att rädda dem undan smittan. Men där slutar likheterna, för Emily McKay gör sin egen version av vampyrapokalypsen som är långtifrån en kopia av något annat. The Farm är en bok som är värd att läsa helt enkelt för att den är väldigt bra.

Huvudpersonerna i the Farm är tvillingarna Lily och Mel, som förts till ett evakueringsläger i något som tidigare var ett college. Detta läger är alltså den så kallade farmen, en av många liknande anläggningar runt om i USA. Fast på farmen är de inte bara beskyddade från omvärlden, utan tappas också regelbundet på blod. Exakt vad syftet med det hela är vet de inte, men så mycket har de förstått som att vampyrerna håller sig någorlunda lugna om man ser till att de får det här blodet. Vistelsen på farmen är långtifrån trevlig, med hårda vakter som håller koll på alla och fruktansvärda bestraffningar för den som bryter mot alla de regler som satts upp. Vad som finns utanför har ungdomarna inte någon aning om – är allting förstört och alla döda?

Man kan tycka att det låter väldigt konstigt och läskigt att tonåringar tvingas lämna blod som på vampyrerna på något sätt matas med. För Lily är situationen så ytterst obehaglig och farlig att hon planerar att fly från farmen tillsammans med sin syster. Det finns dock ett antal problem med detta. Ett är att farmen omgärdas av höga elstängsel och ständigt patrulleras av vakter. Ett annat är att Lilys tvillingsyster Mel är autistisk och därför inte så lätt att kommunicera med, samtidigt som Lily känner ett stort ansvar för henne. Något oväntat dyker en ny person upp på farmen, Carter. I ”the before”, alltså tiden innan allt det hemska började, hade de gått i samma klass och Lily var då hemligt förälskad i honom. Nu spelar allt det där ingen roll, på farmen tänker hon bara på att hon och Mel skall överleva och kostar inte på sig att lita på någon annan. Men Carter verkar kunna ge dem viktig hjälp, även om han döljer många hemligheter. Till exempel kan man undra var han egentligen varit innan han kommit till farmen, för uppenbarligen har han i ett antal månader varit på någon mystisk annan plats.

The Farm är en bok med många kvaliteter och även om själva utgångspunkten känns igen (att vampyrer tagit över och ungdomar evakuerats till en särskild plats), gör författaren något eget av det. Mycket speciellt är också förhållandet mellan Lily och den autistiska Mel, som är väldigt intressant skildrat. Böcker med huvudpersoner med denna typ av diagnos är inte särskilt vanliga – åtminstone inte inom postapokalypsgenren. Mel är heller inte någon Rain man, utan framställs som en smart och intelligent tjej som dock inte riktigt fungerar på samma sätt som andra. Lilys förhållande till sin syster är komplicerat, på samma gång kärleksfullt och ett stort och ibland betungande ansvar. Lily kan aldrig sätta sig själv i första rummet utan tänker ständigt på att ta hand om Mel, vilket verkligen inte är det lättaste när de befinner sig på farmen.

Det finns även andra styrkor som man kan notera. Det närmast obligatoriska triangeldramat lyser med sin frånvaro (tack för det!) och även om det finns litet plats för romantik i boken så är det inte riktigt på det vanliga, ibland alltför sockersöta sättet. Jag avslöjar inget, men vill hinta om att den biten är litet annorlunda... Utöver detta är det här en spännande och lagom blodig bok (den handlar ju trots allt om vampyrer av det läskigare slaget). Vampyrerna är inte av den typen som går till sängs med hjältinnan, utan tillåts vara riktigt farliga typer. Kanske blir Lily litet tjatig mot slutet, hon kan kännas alltför obeslutsam ibland. Det är å andra sidan ganska realistiskt, själv skulle jag också tycka det var svårt att göra rätt saker om det handlade om att fly undan blodsugande monster… Ett visst antiklimax blir det dock mot slutet av boken när man inser att man inte kommer att få veta hur det går, eftersom den här boken liksom så många andra nuförtiden är första delen i en trilogi. Nästa del kommer inte förrän om ungefär ett år.  Men det finns en hemsida för boken och där kommer det att läggas ut en del extramaterial. Bland annat finns där en länk till en (fejkad) hemsida för the National Pandemic Disease Control Organization, som är den myndighet i boken som hanterar virusutbrottet som orsakar vampyrepidemin. Där hittar man bland annat ett officiellt brev till alla amerikanska medborgare där det meddelas att alla ungdomar skall evakueras. Något om att man tänker ta deras blod nämns inte... 

4 kommentarer:

  1. Åh, låter himla bra! Skriver upp den på läslistan :)

    SvaraRadera
  2. Skrev just hos Schitzo-Cookie att det här är en av de som jag önskat mig i julklapp! Och nu blev habegäret ännu större. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas tomten kommer med det du önskat dig! :)

      Radera