Böcker

Böcker

söndag 30 december 2012

A Field of Darkness

Det finns personer i böcker som man faller så där hejdlöst för, och sedan är det en njutning att läsa om dem nästan oavsett vad boken handlar om. Madeline Dare, huvudpersonen i A Field of Darkness av Cornelia Read, är en sådan person. Hon är på något sätt underbart misantopisk och svartsynt, men utan att bli gnällig och jobbig. Lyssna bara på de två första meningarna i boken: "There are people who can be happy anywhere. I am not one of them".

Maddy har en bakgrund i den allra tjusigaste överklassen, med dyra internatskolor, debutantbaler och en familj där man inte är särskilt känslomässigt engagerad i sina närmaste. Dessutom med så mycket "old money" att de sedan länge tagit slut, vilket är ett problem om man vill upprätthålla den livsstil som för dem betyder så mycket. För Madeline är det här inte egentligen något hon bryr sig om, eftersom hon valt att lämna allt det där bakom sig och tillsammans med sin högst normale make Dean bosatt sig i Syracuse i upstate New York. Där har många år tidigare ett hemskt mord på två unga flickor ägt rum, utan att mördaren någonsin gripits. Av olika orsaker börjar Maddy nysta i det här, först helt på egen hand och senare i jobbet (hon är journalist, men inte alls någon kriminalreporter). Möjligen har en person i hennes närhet någon slags koppling till morden, vilket gör att hon av personliga skäl känner att hon måste få klarhet i vad som egentligen hände. Detta visar sig dock sätta igång en serie med väldigt farliga händelser som Madeline hamnar mitt uppe i.

A Field of Darkness är en klart läsvärd bok, framför allt därför att Madeline är en så engagerande huvudperson. Hon är på samma gång rolig, sårbar och slits mellan det liv hon själv valt att leva (även om hon verkligen inte alltid är särskilt nöjd med det) och släktingarna som hela tiden får henne att känna sig otillräcklig och ovälkommen. Själva mordhistorien fungerar så där, den är ganska förutsägbar och man förstår tämligen snart hur det hela ligger till. Fast rätt spännande och rejält blodigt blir det tidvis.

Hur som helst: Cornelia Read visade sig vara en trevlig bekantskap, och jag kommer definitivt att läsa fler av hennes böcker framöver. Tack Dark Places för tipset om den här författaren!

2 kommentarer:

  1. Åh så kul med en till Madeline Dare-devot i bokbloggosfären! :) Är inne på min tredje nu, och förälskelsen består. Tror du kommer gilla tvåan skarpt också! Madeline på östkustsinternatskola!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Internatskola och Madeline låter som en otroligt intressant kombination -- särskilt som jag läst hos dig att det är kaffeförbud på skolan, herregud! :) Skönt att höra också att hon inte tappar stilen, det är alltid lika trevligt att ha fler böcker av samma författare att se fram emot!

      Radera