The dead and empty world

Förutom de tre romanerna i trilogin The Forest of Hands and Teeth har Carrie Ryan skrivit ett antal noveller som utspelar sig i samma postapokalyptiska zombievärld. Nu finns fem av dem i en samlingsvolym, The Dead and Empty World. Som titeln antyder är det här verkligen inte något feel good-läsning, utan det rör sig om riktigt mörka saker. Alla novellerna utspelar sig tidigt i zombieapokalypsen, vilket lägger ytterligare en dimension till det hemska som händer i dem. För vi vet ju att även om huvudpersonerna tillfälligt kan rädda sig, så handlar det här om en civilisation som helt går under. Allt eventuellt hopp är egentligen förgäves, så att säga. De vassa tändernas skog och de två andra delarna i trilogin skildrar människor som inte har en aning om hur världen varit beskaffad innan den stora katastrofen. För dem är zombierna skrämmande, men ändå något som alltid funnits där i deras liv. Men för den som är med från början förvandlas allt som är normalt till en mardröm, frågan är bara hur man hanterar det som händer.

Novellerna "Flotsam & Jetsam" och "A Game of Firsts" handlar bägge om det första inledningsskedet  och om ungdomar som försöker fly undan eller gömma sig från de första zombierna som de träffar på. Inte minst finns den där misstron: zombier är väl något man ser på film, inte något man i sin vildaste fantasi kunde tro skulle dyka upp på riktigt. Men när det väl händer, är det ens någon idé att försöka hoppas på en räddning? Tematiken är densamma som i en novell som inte finns med i den här samlingen, men som jag skrivit om tidigare. "What we once feared" är en variant på samma tema, fast kanske ännu mörkare än de två som finns med i The Dead and Empty World.

"Bougainvillea" och "Scenic Route" utspelar sig något senare, men ändå med människor som minns tydligt hur livet var innan. De som lyckats överleva in i postapokalypsen har dock tvingats inse att det är en hård värld, där inte bara zombierna är fienderna. För att klara sig måste man verkligen lämna allting bakom sig, inklusive den snälla och fredliga person man själv varit på den tiden.

Den sista novellen i samlingen, "Hare Moon", har jag skrivit om tidigare, och den skiljer sig från de andra genom att den utspelar sig på samma plats som De vassa tändernas skog. Har man läst den boken ger "Hare Moon" nya perspektiv och gör att man förstår vissa personer på ett bättre sätt. Den är dock litet för korthuggen för att kunna fungera att för sig själv.

Sammantaget är det här en samling som kan rekommenderas för den som inte får nog av Carrie Ryans zombier. Novellerna är av litet varierande kvalitet, men ändå läsvärda och ger alla sin lilla bit till det större zombiepussel som alla böckerna och novellerna bildar tillsammans. För det finns kopplingar dem emellan, både när det gäller personer och platser. Extra bonus med The Dead and Empty World är också att Carrie Ryan själv har kommenterat alla novellerna och att hon i ett slutord berättar om hur hon kom att skriva om zombier överhuvudtaget. Det visar sig där bland annat att De vassa tändernas skog ursprungligen började som ett NaNoWriMo-projekt. Kanske litet uppmuntrande för alla som själva dragit igång med något sådant i år!