Salamandertider

Folk prövar olika metoder för att slippa ha någon som trängs på sätet intill dem på bussen. Man kan lägga väskan där, sätta sig på ytterplatsen eller bara i allmänhet bre ut sig så att ingen tycker det är värt att försöka tränga in sig. En person som tar den här kampen om sittplatserna på bussen till hittills oanade nivåer är Helena Dahlgren, för efter att ha läst hennes nya novell Salamandertider kommer ingen att våga sätta sig bredvid henne.

Salamandertider är en slags övernaturlig stalkerhistoria, mer suggestivt kuslig än rent ut skrämmande. Vad det hela går ut på tänker jag inte avslöja, men att det hela utspelar sig i kollektivtrafiken framgår av omslaget. Skräckinslag som placeras i en vardaglig miljö är ett väl beprövat knep som fungerar alldeles utmärkt även här. Dessutom får det en att tänka till, kanske borde man vara mer försiktig på bussen på väg till jobbet? Är de andra passagerarna egentligen är mycket mer mystiska än man kan ana när man ser dem gråbleka och trötta om morgnarna?

Eftersom Salamandertider utspelar sig i december passar den att läsa vid den här tiden, precis före jul. Så här när dagarna är som kortast på året kan man väl behöva en extra dos med mörker, om än i litterär form? Det kan aldrig bli för mörkt, vet ni.

Och så tycker jag att titeln är helt underbar, jag vill bara säga den om och om igen. Salamandertider, salamandertider, salamandertider!

Recensionsexemplar från Mix förlag.