Jämfört med många andra läser jag rätt mycket, men det finns ändå folk som verkligen slår mig med många hästlängder. Jo Walton fick delar av publiken att helt tappa andan när hon under hedersgästintervjun på Fantastika häromveckan lagom obekymrat kläckte ur sig att hon läser en sådär 450 böcker per år. "Sa hon verkligen FYRAHUNDRAFEMTIO?!" viskades och twittrades det i panikslagen beundran runt om i hörsalen. Just det, det var faktiskt så många böcker det handlade om. Visserligen säger hon sig aldrig titta på tv eller göra någon sådant där som andra slösar sig tid på. Hon bloggar dessutom om böcker på tor.com. Men ändå. Det är bara att konstatera att Jo Walton inte bara är en bra författare och underhållande att lyssna på, hon är också otroligt beläst. Den saken kommer dock inte som någon överraskning för den som läst den underbara Among Others, där hon med en inlevelse som bara måste vara självupplevd skildrar en storkonsument av SF-litteratur.
I alla fall, Jo Walton är väldigt kunnig när det gäller sf och fantasy. Därför låter det lovande att hon i januari kommer med en hel bok på just det här temat: What makes this book so great? Re-reading the Classics of Fantasy and SF. Förhandsinformationen antyder att den kommer innehålla intressanta tankar om ett antal klassiska verk inom de här genrerna:
"What Makes This Book So Great is a selection of the best of her musings about her prodigious reading habit. Jo Walton's many subjects range from acknowledged classics, to guilty pleasures, to forgotten oddities and gems. Among them, the Zones of Thought novels of Vernor Vinge; the question of what genre readers mean by 'mainstream'; the under-appreciated SF adventures of C. J. Cherryh; the field's many approaches to time travel; the masterful science fiction of Samuel R. Delany; Salman Rushdie's Midnight's Children; the early Hainish novels of Ursula K. Le Guin; and a Robert A. Heinlein novel you have most certainly never read. Over 130 essays in all, What Makes This Book So Great is an immensely engaging collection of provocative, opinionated thoughts about past and present-day fantasy and science fiction, from one of our best writers."
Det finns ju en del yrkesgrupper som så att säga lär sig att läsa "professionellt", och då blir lästakten väldigt mycket högre än för många andra sorters läsare. Och även som lekman är det inga problem att öva upp det där. Jag är också en sån som läser väldigt fort. Men siffran fyrahundrafemtio titlar om året reagerar jag på. Jag förutsätter att hon menar alla sorters litteratur, tegelstenar, knepiga böcker osv. Jan kan inte låta bli att tro att hon skarvar med sanningen. Men jag är säkert orättvis då. En sak borde åtminstone vara ganska klar, och det är att det måste vara svårt att liksom njuta av böckerna, om man proppar i sig så där. Nåt slags litterär hetsätning.
SvaraRaderaHåller med! För att komma upp i så höga tal (om de nu stämmer, hmm, fast väldigt beläst är hon definitivt), måste det vara en slags proffsläsning som åtminstone för min del skulle förta nöjet med läsningen en hel del. Jag läser fortare än de flesta, men det tar ju ändå tid att komma igenom böcker på ett antal hundra sidor. För att hinna med så många böcker blir det ju i princip ett heltidsjobb...
RaderaJag som är glad om jag kommer upp i hundra lästa böcker per år!
SvaraRaderaOch det får räknas som mycket, jämfört med vad de flesta läser! :)
RaderaMen 450 böcker? Det är ju med råge mer än en om dagen. Vill ju inte gärna misstro människor men det kan inte vara möjligt att göra något annat på dagarna än att läsa. Även extrema snabbläsare vill ju sannolikt både äta och sova och kanske även jobba ibland ;)
SvaraRaderaJo, det är väääldigt mycket... och precis som du säger finns det ju en del annat man måste göra. Och hur snabbt kan man läsa egentligen?? :)
Radera