Varför är det egentligen viktigt att vara en läsare?

Feejay på Boktimmen har börjat med en serie tematisdagar, där jag tänkte försöka hänga på. Det är alltid kul när det händer saker där bokbloggare aktiverar sig tillsammans. Idag är det alltså dags för det första temat, som är "Varför är det egentligen viktigt att vara en läsare?"

Min spontana reaktion när någon ifrågasätter poängen med att slösa tid på att läsa böcker blir alltid bestört och förvånat att det är väl KLART att det är helt otroligt viktigt. Jag har ändå sedan jag var liten ägnat mig åt ständigt läsande, så för mig är det helt enkelt ett sätt att leva – jag skulle inte kunna tänka mig något annat. Det finns så mycket man kan lära sig, uppleva eller njuta av genom att läsa. Jag är alltid så otroligt nyfiken på saker, på människor, på andra platser. Genom böcker går det att få tillgång till allt det där. 

En given invändning är naturligtvis att många föredrar att faktiskt umgås med riktiga levande människor eller att själva uppleva saker. Det kan väl jag också tycka är trevligt, men inte bara. Då blir nämligen gränserna mycket snävare än de kan få vara i böckernas värld, oavsett om det är fiktion eller fakta man läser. Jag älskade verkligen Bea Uusmas Expeditionen, men hade verkligen inte velat uppleva själv att försmäkta på en öde ö nära nordpolen med bara hungriga isbjörnar som sällskap. Att läsa om det var däremot väldigt fascinerande. Inte heller skulle jag vilja ha first hand experience av det som händer i någon av alla dessa mörkerthrillers som jag med stor förtjusning begraver mig i. Postapokalyptiska samhällen är också mycket mer lockande när jag själv slipper utsättas för dem. För att inte tala om zombier... Det är ju inte för inte som mottot för den här bloggen är sådant "man vill slippa vara med om på riktigt".