Vampyrklassiker: Carmilla av J. Sheridan LeFanu

En riktig klassiker bland vampyrböckerna är Carmilla av J. Sheridan LeFanu, en gotisk skräckhistoria med alla ingredienser som man kan önska sig: övergivna kyrkogårdar, ensliga slott i månsken, mystiska dödsfall och märkliga varelser som smyger sig in i sovrummet om natten. Huvudpersonen Laura längtar efter vänskap och kärlek, men måste samtidigt tampas med skräcken för det okända som rör sig i slottet om natten och rädslan för den "sjukdom" som dödat många av byborna och som långsamt börjar tära på hennes egna krafter. När den mystiska besökaren Carmilla dyker upp är hon lockande för den ensamma Laura, samtidigt som hon uttrycker så mycket starka känslor att hon framstår som överväldigande och skrämmande.

Carmilla utkom för första gången 1872, vilket innebär att den kom före Bram Stokers Dracula från 1897. Dracula och Carmilla är de två av 1800-talets vampyrromaner som är mest kända och lästa i modern tid, även om vampyren Dracula blivit ikonisk på ett sätt som LeFanus onda kvinnliga vampyr inte blivit. ALLA vet vem Dracula är, även om man aldrig läst en enda vampyrbok i hela sitt liv. Där ligger Carmilla långt efter, men utan att vara lika känd har hon ändå satt avtryck i modern populärkultur som en slags urmoder till senare tiders lesbiska vampyrer i böcker och på film. I boken törstar Carmilla både efter blod och fysisk närhet, och även om det verkligen inte förekommer några sexscener (betänk att det här är en bok utgiven på 1800-talet!) framstår det inte som någon slump att de personer hon söker sig till bara är kvinnor.