Vad gömmer sig i mörkret..?

Evig natt av Michelle Paver

Förra sommaren var jag i Nordnorge, och tillbringade då några timmar på flygplatsen i Tromsö. Medan jag väntade ropade de ut ett antal plan till Longyearbyen på Spetsbergen, vilket kändes väldigt exotiskt och fick mig att börja fundera på att resa dit själv någon gång. När jag sedan blev rekommenderad en bok som utspelade sig där kändes det som given läsning. Fast efter att ha läst Evig natt är frågan om jag vågar åka...

Huvudpersonen Jack är en engelsman som får chansen att arbeta som radiotelegrafist på en vetenskaplig expedition till Spetsbergen, vilket verkar vara det äventyr han längtat efter i många år. Men när han och hans kollegor kommer fram till den plats där de ska slå läger för vintern är det ett ruggigare ställe än han hade väntat sig. Det verkar som om hemska saker har inträffat där, men ingen som Jack frågar vill berätta vad som hänt. Så långt norrut syns inget solljus under många månader av året, och när det arktiska mörkret sänker sig för den långa vintern börjar stämningen bli skrämmande. Expeditionen blir efterhand alltmer olycksdrabbad. Och är det någon därute i den ständiga natten som bevakar lägret..?

Evig natt har undertiteln En arktisk spökroman, vilket skapar förväntningar om att skumma saker skall hända. Till en början är boken inte särskilt otäck, men så småningom börjar obehaget komma krypande, för att sedan bara öka. Jag är definitivt inte särskilt lättskrämd, utan åtminstone när det gäller skräcklitteratur har jag en hög toleransnivå. Jag tyckte dock att den här boken blev rätt läskig mot slutet, vilket verkligen inte händer särskilt ofta.

Fast det här är inte en bok som man ska läsa nu, när nätterna börjar bli som ljusast. För bästa skrämseleffekt bör du istället spara den till hösten och läsa den en mörk kväll när regn och blåst slår mot fönsterrutorna. Så kan du fundera över om alla skuggor som syns utanför verkligen är desamma som brukar vara där … eller är det någon som gömmer sig i mörkret och tittar in på dig?