Mars blev återigen en thrillermånad för min del, precis som januari var. Men då var det ett par riktiga höjdare som jag läste, den här gången har det inte riktigt nått upp till samma nivå. Visserligen var Carla Nortons The Edge of Normal och Julia Heaberlins Playing Dead alldeles utmärkta mörkerthrillers, men jag vill ändå inte påstå att de skulle kunna mäta sig med Jennifer McMahon eller Cornelia Read vars böcker jag läste i januari. Jämförelsen säger å andra sidan inte så mycket eftersom de bägge är två av mina stora favoritförfattare. Dock påminner det här mig om att jag har böcker av just Read och McMahon liggande på hög här hemma, april kan bli en höjdarmånad om jag letar fram dem.
Vid ett par tillfällen under månaden utspelade det sig stor bokrelaterad dramatik, eller för att vara mer exakt var det väl snarare en slags lättare panikstämning. I alla fall, första gången det inträffade var när ett bokpaket innehållande bland annat Harlan Cobens nya bok helt mystiskt var försvunnet i ett par dagar innan det äntligen letade sig hem till mig. Sedan släpptes Ä-N-T-L-I-G-E-N biljetterna till Donna Tartts framträdande på Internationell författarscen i maj, efter en till synes evighetslång och nagelbitarnervös väntan på besked om när det hela skulle bli av.
Andra saker som hänt under april är att jag hängt på Boktimmens tematisdagar flera gånger och då skrivit om alltifrån London och hemsökta hus till frågan om varför det är viktigt att vara en läsare. Vi får inte heller glömma Fiktiviteters Maria Lang-dag, där jag deltog med ett inlägg som bland annat handlade om det här med att som vuxen läsa om böcker som en gång i tiden var sommarlovsläsning för en mycket yngre upplaga av mig själv.
Och nu är det april, den månad när det förra året var en serievecka här på bloggen. Eventuellt blir det något liknande i år, för det finns en hel del serieböcker som känns rätt lockande just nu. Kanske, kanske!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar