Veckans fråga på bokbloggsjerkan är Vad är det som gör en svensk kriminalroman typiskt svensk för dig? För egen del händer det det ibland att jag läser deckare, men inte så mycket att jag känner att jag kan svara på den frågan på ett bra sätt. Däremot läser jag en hel del skräckromaner, så jag har funderat litet över om det finns någon gemensam nämnare för dem när det gäller svenska författare.
En sak som det känns som att många författare på sistone haft gemensamt är att det otäcka i deras böcker till stor del hämtas från svensk folktro och historia. Mer klassiska monster som varulvar och vampyrer förekommer, visst, men det är också rätt mycket älvor, vättar och annan svensk folktro. Jag tänker bland annat på Amanda Hellbergs Jag väntar under mossan och Mikael Strömbergs Vätten.
En annan sak är att man förlägger handlingen till en specifik plats någonstans i Sverige som i sig är väldigt central i berättelsen. Gärna knyter man an till platser som har en särskild stämning, som Johan Theorins Ölandsböcker Blodläge, Skumtimmen och Nattfåk. Andra platser som man aldrig tänkt på att de skulle vara särskilt skrämmande kan bli det efter att man läst om dem. Anders Fagers noveller i Svenska kulter gör att man aldrig mer kan se se t.ex. Västerbron i Stockholm på samma sätt igen. Samma sak gäller Johan Ajvide Lindqvist, som oavsett om det gäller Blackeberg eller en ö i Roslagen får läsaren att verkligen vara närvarande på platsen. I Johanna Strömqvists Smittad känner läsare från Stockhom väl igen sig när huvudpersonen rör sig på uteställen och i bostadsområden runt om i stan. Och det finns många andra liknande exempel.
Böcker
Visar inlägg med etikett bokbloggsjerka. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bokbloggsjerka. Visa alla inlägg
söndag 2 september 2012
söndag 26 augusti 2012
Böcker jag önskar att jag inte hade läst
Veckans fråga på bokbloggsjerkan är Vilka böcker önskar du att du ännu inte hade läst?
Det är ju en fråga som kan tolkas på flera olika sätt, t.ex. som att det finns böcker som visade sig vara så tråkiga/dåliga att man önskar att tiden hade lagts på något annat istället. Fast när det gäller sådant är det väl bäst att helt enkelt förtränga böckerna, så att man inte dessutom slösar tid på att tänka på hur dåliga de var.
En annan kategori är böcker som visserligen är bra, men som man efteråt inser var litet för otäcka för att man skall kunna sova bra på natten. Jag minns att jag läste Jyrtjyrkogården av Stephen King när jag gick i gymnasiet (vilket var i mitten av 1980-talet, så boken var rätt ny då). Den kändes just då som något jag borde ha låtit bli att läsa, trots att den var så spännande att jag inte kunde lägga den ifrån mig. Jag lärde mig dock inte något av den erfarenheten, utan när filmen kom ett par år senare gick jag naturligtvis och såg den på bio...
De flesta som svarat på frågan verkar ha tolkat den som att den gällt böcker som är så bra att man önskar att man kunde ha kvar upplevelsen att läsa dem första gången. Och även för mig finns det naturligtvis sådana böcker, även om jag inte riktigt brukar tänka på det sättet. Jag har så många olika favoritböcker att det inte finns någon speciell jag kan peka ut som att jag vill läsa för första gången igen.
Ett specialfall är annars böcker som är delar i en serie och där det ibland kan kännas som att man borde ha väntat för att få läsa allihopa i ett sträck. Litet grann är det väl så med Cirkeln/Eld och deras tredje del, för att nämna ett exempel. Fast på sätt och vis hör det till läsupplevelsen att man får vänta på att få läsa slutet och därigenom hinner fundera litet extra länge på vad man tror kommer att hända.
Det är ju en fråga som kan tolkas på flera olika sätt, t.ex. som att det finns böcker som visade sig vara så tråkiga/dåliga att man önskar att tiden hade lagts på något annat istället. Fast när det gäller sådant är det väl bäst att helt enkelt förtränga böckerna, så att man inte dessutom slösar tid på att tänka på hur dåliga de var.
En annan kategori är böcker som visserligen är bra, men som man efteråt inser var litet för otäcka för att man skall kunna sova bra på natten. Jag minns att jag läste Jyrtjyrkogården av Stephen King när jag gick i gymnasiet (vilket var i mitten av 1980-talet, så boken var rätt ny då). Den kändes just då som något jag borde ha låtit bli att läsa, trots att den var så spännande att jag inte kunde lägga den ifrån mig. Jag lärde mig dock inte något av den erfarenheten, utan när filmen kom ett par år senare gick jag naturligtvis och såg den på bio...
De flesta som svarat på frågan verkar ha tolkat den som att den gällt böcker som är så bra att man önskar att man kunde ha kvar upplevelsen att läsa dem första gången. Och även för mig finns det naturligtvis sådana böcker, även om jag inte riktigt brukar tänka på det sättet. Jag har så många olika favoritböcker att det inte finns någon speciell jag kan peka ut som att jag vill läsa för första gången igen.
Ett specialfall är annars böcker som är delar i en serie och där det ibland kan kännas som att man borde ha väntat för att få läsa allihopa i ett sträck. Litet grann är det väl så med Cirkeln/Eld och deras tredje del, för att nämna ett exempel. Fast på sätt och vis hör det till läsupplevelsen att man får vänta på att få läsa slutet och därigenom hinner fundera litet extra länge på vad man tror kommer att hända.
lördag 11 augusti 2012
Böcker man inte vill läsa...
Veckans fråga på bokbloggsjerkan är Vilka böcker tänker du inte läsa och varför?
Det är en intressant fråga, särskilt om man börjar fundera över det här med varför man skulle känna ett sådant motstånd mot en viss bok att man på förhand bestämde sig för att inte läsa. Att ge upp en bok som visar sig vara tråkig eller dålig är väl en sak, att inte ens ge den en chans något annat. För ibland kan det ju vara så att något man verkligen inte trodde på visar sig ge en läsupplevelse utöver det vanliga. När jag en gång i tiden läste litteraturvetenskap plöjde jag igenom en hel del böcker som jag inte på egen hand hade kommit på tanken att läsa, men som visade sig vara jättebra. Fast det var väl förstås inte vilket skräp som helst som stod på kurslistorna...
Vissa böcker blir det en sådan hype omkring att man kan känna sig trött på dem redan innan man läst dem. Men ibland kan det nästan kännas som en slags allmänbildning att läsa böcker som alla snackar om, vilket för min del gjort att jag läst både Stieg Larsson och Dan Brown. Och tja, de tillhör definitivt inte mina favoritböcker men var ändå underhållande för stunden. Ibland inser jag dock att hur många som än läst en viss bok är det inte något för mig. Så känner jag just nu för Fifty shades of Grey, där jag förstått att skämskudden blivit flitigt använd bland de jag känner som läst den. Den boken är jag verkligen inte nyfiken på. Och den svenska titeln (Femtio nyanser av honom) ger mig rysningar, fast inte av välbehag och förväntan. Det är något så fel rent språkligt med den där titeln att jag bara inte klarar av det.
En annan bok som "alla" andra har kastat sig över, inklusive många som aldrig läser något alls, är Jag är Zlatan. Som alla vet är det en biografi över en fotbollsspelare, och även den handlar om ett på många sätt intressant människoöde tycker jag att det låter oändligt tråkigt. Jag tillhör dem som i allmänhet tycker att fotboll är rätt trist, även om jag någon gång kan engagera mig i en match i VM eller EM. Men att läsa om sport, låter i mina öron inte särskilt givande.
En tredje bok som inte heller står överst på listan över sådant jag vill läsa är Bengt Olssons biografi över Margot Wallström (Margot heter den) som kommer ut i höst. Han är en författare som jag läst och uppskattat i många år, men det här känns väl som ett väldigt oinspirerat ämnesval?
Det är en intressant fråga, särskilt om man börjar fundera över det här med varför man skulle känna ett sådant motstånd mot en viss bok att man på förhand bestämde sig för att inte läsa. Att ge upp en bok som visar sig vara tråkig eller dålig är väl en sak, att inte ens ge den en chans något annat. För ibland kan det ju vara så att något man verkligen inte trodde på visar sig ge en läsupplevelse utöver det vanliga. När jag en gång i tiden läste litteraturvetenskap plöjde jag igenom en hel del böcker som jag inte på egen hand hade kommit på tanken att läsa, men som visade sig vara jättebra. Fast det var väl förstås inte vilket skräp som helst som stod på kurslistorna...
Vissa böcker blir det en sådan hype omkring att man kan känna sig trött på dem redan innan man läst dem. Men ibland kan det nästan kännas som en slags allmänbildning att läsa böcker som alla snackar om, vilket för min del gjort att jag läst både Stieg Larsson och Dan Brown. Och tja, de tillhör definitivt inte mina favoritböcker men var ändå underhållande för stunden. Ibland inser jag dock att hur många som än läst en viss bok är det inte något för mig. Så känner jag just nu för Fifty shades of Grey, där jag förstått att skämskudden blivit flitigt använd bland de jag känner som läst den. Den boken är jag verkligen inte nyfiken på. Och den svenska titeln (Femtio nyanser av honom) ger mig rysningar, fast inte av välbehag och förväntan. Det är något så fel rent språkligt med den där titeln att jag bara inte klarar av det.
En annan bok som "alla" andra har kastat sig över, inklusive många som aldrig läser något alls, är Jag är Zlatan. Som alla vet är det en biografi över en fotbollsspelare, och även den handlar om ett på många sätt intressant människoöde tycker jag att det låter oändligt tråkigt. Jag tillhör dem som i allmänhet tycker att fotboll är rätt trist, även om jag någon gång kan engagera mig i en match i VM eller EM. Men att läsa om sport, låter i mina öron inte särskilt givande.
En tredje bok som inte heller står överst på listan över sådant jag vill läsa är Bengt Olssons biografi över Margot Wallström (Margot heter den) som kommer ut i höst. Han är en författare som jag läst och uppskattat i många år, men det här känns väl som ett väldigt oinspirerat ämnesval?
fredag 3 augusti 2012
Bokprylar
Veckans frågan på bokbloggsjerkan är: Vilken bokrelaterad pryl står högst upp på din önskelista just nu?
Förutom det som alltid behövs, nämligen mer plats i bokhyllorna (eller helt enkelt fler bokhyllor) så har jag funderat på att skaffa mig ett nytt litet mer originellt omslag till min Kindle. Det jag har nu är bara svart, och det är ju litet anonymt och tråkigt. Jag tycker dock inte att Amazon har så mycket spännande att välja på, men jag har funderat på ett sådant här. Finns det någon som vet hur man får tag andra omslag, tipsa gärna!
Förutom det som alltid behövs, nämligen mer plats i bokhyllorna (eller helt enkelt fler bokhyllor) så har jag funderat på att skaffa mig ett nytt litet mer originellt omslag till min Kindle. Det jag har nu är bara svart, och det är ju litet anonymt och tråkigt. Jag tycker dock inte att Amazon har så mycket spännande att välja på, men jag har funderat på ett sådant här. Finns det någon som vet hur man får tag andra omslag, tipsa gärna!
fredag 20 juli 2012
Bokbloggsjerka: böcker jag vill läsa NU
Jag hittade en länk till Bokbloggsjerkan och där vill jag gärna vara med! Helgens fråga är Om du fick välja, vilka böcker skulle du vilja se publicerade redan IDAG och varför?
Tja, det finns mycket böcker jag ser fram emot att de skall komma ut, inte minst i serier där tidigare delar varit bra. Men skall jag välja ut något finns ett par böcker jag tror på litet extra mycket. I bägge fallen ser jag framför mig att de kommer vara rejält läskiga, allt annat blir en stor besvikelse!
Anders Fager, författare till den underbart otäcka samlingen skräckberättelser Svenska kulter, kommer i november med sina första fullängdsroman. Den har en något märklig titel: Jag såg henne idag i receptionen. Med tanke på hur bra det han skrivit tidigare varit kan inte förväntningarna bli annat än skyhöga -- om boken svarar upp till det får jag se i november.
I presentationen av boken på Adlibris kan man bland annat läsa följande:
"Jag såg henne idag i receptionen är inte bara en gripande uppväxtskildring och en berättelse om vänskap och sökande, det är lika mycket en spännande äventyrsberättelse som rymmer både drottning Kristina och svensk 1600-talshistoria. Här finns allt från folket kring Stureplan 2010 till Cipramilflickor, vilda efterfester och skumma underjordiska bunkrar under Berlin."
Mitt andra val blir Joe Hill, som tidigare bland annat skrivit En hjärtformad ask. Också hans kommande bok kommer att få en rätt lustig titel: NOS4A2 (läs upp titeln högt, så framgår vartåt det lutar...). Det är verkligen en bok jag vill läsa NU på en gång, men tyvärr kommer den inte ut förrän i början av 2013.
Sedan ser jag också fram emot dagen när jag kan lägga vantarna på de sista delarna i två trilogier : All souls-trilogin av Deborah Harkness och Engelsfors-trilogin av Mats Strandberg & Sara Bermark Elfgren. Fast när det gäller All souls kom del två precis nyligen (Shadow of Night) och den ligger fortfarande och väntar på att bli läst. Hoppas att den är lika bra som den första delen var!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)